Dag 05 - I min (hand)väska
Idag använde jag min Säkert-tygpåse.
Den är fin, det står Dom jävlarna ska skjutas på den.
I den finns; min kalender, som jag tar med mig typ överallt. I den ligger Daniel Adams-ray biljetten sen igår.
Mitt pennskrin, som också brukar följa med lite varstans
Mitt busskort, mina nycklar, min plånbok
Min mp3, för utan den dör jag lite smått
Näsdukar och halstabletter, bara för att jag är så förkyld.
Samt biljetten från luciatåget i globen idag.
Dag 04 - Vad är kärlek?
Konsertkänslan, för ja det är en helt egen känsla egentligen, men det närmaste jag kommer för att förklara den är med ordet kärlek.
Vänner. (Åh, ge mig mitt bruna hår tillbaka.)
Kärlek är också du är ledsen, gråter, och den där Pojken med stort P kommer hem till dig, ser till att du mår bra och är okej, fast du sagt att han inte måste. Att han inte behöver. Du har haft myskläder på dig hela dagen, för du är sjuk. Rummet är ostädat och håret oborstat, och han säger ändå att du är vacker, och fast du inte tror på det fullt ut, så värmer det ändå.
Och du har haft en dålig dag och åker hem till denna speciella pojke, och får den där kramen. Du mår genast bättre.
Samt helt enkelt höra de där tre orden och kunna säga de tillbaka utan frågetecken i rösterna.
EDIT: Te på sena kvällar med Linn. Gärna med en Harry Potter film också.
Dag 03 - Min första kärlek
Jag var kär första gången på riktigt i sexan.
Det hela var väldigt fånigt faktiskt, och han kände inte likadant.
Han spelade, borde väl egentligen skriva spelar, och jag kunde inte låta bli att älska deras musik.
Jag trodde att jag aldrig skulle komma över honom. Under de där månaderna kände jag mer än jag någonsin tidigare hade gjort. Men jag kom över honom, och jag inser idag att jag ändå inte var så himla kär.
Snarare i bilden av honom men inte i honom.
Dag 02 - Detta har format mig.
Det som har gjort mig till den jag är idag, är väl mycket upplevelser.
Egentligen har jag nog inte upplevt särskilt mycket, men en del i alla fall.
Mitt beroende av Harry Potter ledde mig till svenskahogwarts, även kallat SH. Där träffade jag personer som idag betyder väldigt mycket för mig. Utan dem hade jag antagligen inte varit samma person som jag är idag.
Och för att inte glömma.
Du är inte en i mängden
Vi har kännt varandra i tio år. Tro inte att det inte betyder.
Dag 01 - Om mig
Jag är Regina.
Ibland tvivlar man på saker, men jag kommer aldrig tvivla på att jag är Regina.
För visst undrar även jag varför vi finns, varför jag ser ut som jag gör, om jag gjorde rätt eller fel, men jag tvivlar inte på om jag är Regina eller inte.
Mitt namn betyder drottning, det brukade jag säga till alla när jag var mindre. Det gör jag inte längre.
Mina föräldrar hade tydligen förstått att det var mitt namn vare sig de ville eller inte när de såg mig första gången. Jag tycker det är en ganska fin historia.
Jag älskar musik, det är därför det är en så stor del av mitt liv. Fast jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Annars lever jag för personerna i mitt liv. De kommer alltid först, och kommer nog alltid göra. Mår mina vänner inte bra, gör heller inte jag det heller.
Fast egentligen så är jag bara en tjej, på fjorton år, som heter Regina.
För jag vill också va som alla andra.
Jag gör det här för att jag tycker att det verkar kul, kommer säkert glömma och hoppa över, men det är värt ett försök.
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Detta har format mig.
Dag 03 – Min första kärlek.
Dag 04 – Vad är kärlek?
Dag 05 – I min (hand)väska.
Dag 06 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 07 – Mina vänner.
Dag 08 – Ett ögonblick.
Dag 09 – Min tro.
Dag 10 – Min syster
Dag 11 – Ett minne.
Dag 12 – Det här får mig att må bättre
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Min dag
Dag 15 – Mina drömmar.
Dag 16 – Min första kyss.
Dag 17 – Mina favoritplagg
Dag 18 – Min favoritmusik
Dag 19 – Detta ångrar jag.
Dag 20 – Den här månaden.
Dag 21 – Ett annat ögonblick.
Dag 22 – Det här upprör mig.
Dag 23 – Min favoritfödelsedag
Dag 24 – Det här får mig att gråta.
Dag 25 – En första.
Dag 26 – Mina rädslor.
Dag 27 – Min favoritplats.
Dag 28 – Det här saknar jag.
Dag 29 – Mina ambitioner.
Dag 30 – Ett sista ögonblick.
Och eftersom ingen läser den här bloggen kan jag lika gärna vara väldigt ärlig.
Sanningsdan
Med henne.
Helt otroligt.
Honung, Fredrik, Dansa Fastän, Influensa, Det kommer bara leda till något ont, Någon gång måste du bli själv, Allt som är ditt, Får jag, Sanningsdan, Riot, Tyst nu. Säkert fler som jag har glömt nu för att jag är så uppe i varv.
Är det säkert?
Säkert.
Makes me wonder why I'm leaving you behind
Jag har i alla fall försökt.
Det kan du inte blunda för.
Är det blunda du vill fortsätta göra?
För då får du göra det ensam.
När allting börjar om.
Fin teckning, av en Sara, som sitter på min vägg.
Det lilla rummet, det är egentligen inte så litet men det är finare att säga det lilla rummet än det stora rummet, var din systers förut. Du är för lat för att ta ut de tre speglarna. Du är faktiskt ganska lat annars också.
Du är finast i världen. <3
När mänskligheten ruttnar i en hög
Jag skulle ha stuckit när jag kunde, viskade hon ut i luften.
För det var vad allt var nu.
Luft.
Låt oss gå i eld
Oskar Linnros i Södertälje var fint. Vi köade länge, det var också fint. Vi fick bra platser, det var finast.
Charmiga flickorna på morgonenalldelsförtidigtdagenefterenkonsert.
Rader ur låtarna jag valt ut som våra, fast du inte vet om det.
Allting börjar om, jag kan börja om
Jag behöver hela mig så jag kan ge dig hela mig när allting börjar om
Förlåt att jag aldrig sagt förlåt - Daniel Adams-Ray
Du kysste mig nyss, det kommer bara leda till något ont
Det kommer bara leda till något ont - Säkert och Markus Krunegård
They say we're to young, and we don't know we won't find out until we grow
Well I don't know, if all that's true, cause you got me, and baby I got you
Babe, I got you babe
I got you babe
I got you babe - Timo Räisänen och Maia Hirasawa
Tänk på mig tänk på mig tänk på mig
Gick in till din hjärtkammare rörde vid varenda cell
Hörde skriken från dina barndomsår
sa jag förstår jag förstår jag förstår jag förstår
Det är så lugnt i dig när allting stormar utanför
Influensa - Säkert
Fast ord räcker egentligen inte till.
Du är inte en i mängden, men jag är en utav dom få som inte lämnar dig när färgen flagnar på fasaden
Och på café med fina flickorna
Vi faller som få, vi reser oss upp
Medan vi faller
Förlåt att jag aldrig sa förlåt
Voyeuren
15 minuters perfektion
Så himla bra. Och man får egentligen inte såhär bra bilder, det händer helt enkelt inte.
Och så gjorde det det ändå :PppPpPppPpp
Buuu, fast nä.
Vilse i allt det svarta
Det gråa molnet kom, det där som inte brukar komma om jag är med folk. Bara när jag är ensam. Och oftast på natten. Nu var det kväll, och jag var med människor jag tycker om. Men det kom ändå.
Jag försöker dra mig undan, hålla inne tårarna. Jag går för fort, för att komma bort, så att jag kan ha min ångest ifred. Inte utsätta någon annan för regnet från det gråa förjävliga molnet.
Är du okej?
Nej, jag orkar inte
Sen gick jag fort. Fort. Fort. Och tårarna rann.
Jag hörde honom komma bakom mig, han sprang, jag gick förbi hans dörr. Han insåg nog att något var fel, för han tystnade och stod dumt kvar.
Sen hörde jag henne komma, hon sprang också. Jag blev arg först, ville vända mig om och säga att jag ville vara själv. Lämna mig ifred liksom. Men det gjorde jag inte.
Hon kramade mig, och jag grät. Jag grät. Och jag grät.
Sen fick hon mig att skratta. Det vore att ljuga igen att säga att hela det jävla molnet försvann, men det skingrades, blev mindre, tack vare henne. Och jag insåg att jag behöver henne, riktigt jävla mycket.
Oh, don't let them break your dreams, my darling
Benen är så smala, genom hans trasiga jeans syns hans knä. Han har tubhalsduk och krull. Han spelar gitarr, och sjunger. Tittar ner i marken, säger inte mycket, han verkar nervös. Och där står jag, och dör lite smått.
Han är framåt, pratar mycket, men verkar ändå lite nervös. Låtarna är så vackra. Han har glasögon, han ber om vatten. Han får vatten också, han verkar lite sådär lagom socialt störd. Sådär socialt störd som är fint att vara.
Det här är så mycket jag har av fina pojkar just nu, på en scen en bit bort, inte nära, inte inom räckhåll, bara på avstånd, och när jag tänker efter vill jag nog ha det precis så som det är.
(Bandet med pojken med krull kan gärna visa sig så att jag kan hitta deras myspace. Tack på förhand liksom.
Sons of our fathers, <3 http://www.myspace.com/deathlight)
Don't let the devil ruin it all
Jag orkar inteeeee med det här just nu, fatta.
Jag vill bo i en sagovärld med de finaste människor, massa te och kakor - utan risk för att bli köttbulleeee.
En sagovärld utan massa idioter som inte fattar hur man ska bete sig.
Låt oss sticka en basilisktand i matteboken, som min idol gjorde med hans fiendes dagbok.
Dricker te ur en grön mugg.
Borde plugga, men lyssnar på Lasse Lindh istället, och The smiths, och Timo, och Säkert, och Hello Saferide, samt Andreas Grega, världens finaste kombination.
Tittar på bilder från andra tider, som känns så långt bort, fast de egentligen var alldeles nyss. Nästan nyss i alla fall. Drömmer mig bort.
