...

De här inläggen skulle verkligen inte vara här och förlåt alla jag oroat.
Jag tycker om er.
<3

Kom kampsång, kom kärlek till dem, som saknar någon om natten. Kom kampsång, kom längtan till dem, som tappat den på vägen.


Alla skrik och hårda ord, de är som gift i vårat blod.


Inspiration.


Du kommer nog aldrig mer vara min vän, det var för länge sen, så länge sen

du har förstört något för mig, så ja, du betydde något.

22 Augusti 2011

Jag är rädd, faktiskt.
Riktigt jävla feg egentligen.
Idag är början på året då allt tar slut,
fast inte allt, men saker har ju redan börjat falla isär.
Livet om vi tidigare visste det, tar slut om två terminer helvete.
Det är första dagen
och jag är redan upprörd över ett antal saker
höjer rösten och tjatar ut allt över mamma.
Och alla andra som, kanske inte vill, lyssna.
Jag vill inte att allt ska ta slut.
Förändring vill jag ha.
Men inte förlust.

.....

Jagvillskriva.
Jag har ett desperat behov av att fylla hålet inom mig med små tryckta bokstäver.
Jag vill sätta mig ner och veta exakt hur en historia ska börja och sluta och smågrejer.
Men det vet jag inte.
Jag har spenderat alldeles för lång tid på att stirra på ett tomt papper (om man bortser från linjerna på det alltså).
Det är så frustrerande.
Jagvillskriva.

Du har missförstått, jag är inte värd det här, jag har ingenting som du vill ha


Learn to understand, that we're as scared as you are, that the world is closing in on us



Åkte till Öland för ett tag sen. Där kan man fota i skymningen.

Nuet känns redan som minnen

Hastighetsmätaren står på noll
ändå känns det som att jag rör mig.


Så satte jag mig på inte ett men två flygplan(med tillhörande ångest) och upplevde 9 timmar skillnad i tiden.

Jag är officiellt hemma efter tre veckor usa och fyra nätter läger á la Rockville.

Jag tänker börja såhär: Usa - en liten bit i alla fall
Spelstaden som vi kallar Las Vegas ligger inte i staden Las Vegas utan i något som skulle kunna jämföras med en angränsande kommun. det är för att undvika vissa spelregler. På The Strip finns det hotell som ser ut såhär:

(Fast det är en restaurang men det kan vi strunta i)



Och det här i glasbur som en del av inredningen:


Om man sitter på en buss i runt tre timmar så hamnar man sen vid Grand Canyon. Perspektiv.
Här lever indianer och det är totalförbjudet med spel.
Las Vegas är inte jag, det kändes snarare helt fel. Som ett stort nöjesfält med endast starbucks och casinon som café. Men någongång ska man väl se det, och det var roligt i alla fall. Det var det faktiskt.

948 minuter

tills jag åker till Arlanda. nu blev det nog 947.


När jag blir grå, när jag faller, orkar du för två? När idag blir igår, kommer du att älska mig då?








20:52





En dröm för dig, en dröm för oss som längtar, efter någon som håller om oss hårt




RSS 2.0