findinganswers

Jag och min syster, vi är systrar helt enkelt. Vi har kanske inte en sådär bra syster relation som man ser i filmer, det har jag med Linn istället, men hon är inte så gammal än.

Snart kommer hon vara tolv, och om inte mycket mer tid tretton.

Jag vet hur jag var när jag var tolv, och tretton. Tänk när hon är fjorton, när hon är lika gammal som jag är nu.

Jag vill inte att hon ska växa upp.

Jag önskar, att min syster inte ska behöva se världen ur annat än ett barns ögon.

Jag vill att hon ska fortsätta leka med barbie, och gå på fest med saft. Få med sig en godispåse hem.

Men hon växer, vare sig jag vill det eller inte.

Hon sitter inne på internet, hon har säkert facebook snart.

Och allt det där skrämmer mig, för jag vill att hon ska vara oskyldig.

Sådär ren, när hon med stora ögon frågar mig varför Simon är hemma hos mig.

Hon är så liten, och när jag svarar för att jag tycker om honom så går hon därifrån.

En del av mig, är rädd för att min syster redan blivit tagen av världen.

Fast nej, inte av världen, men utav sig själv på sätt och vis.

För ibland, så är hon i en bubbla. Det som kanske finns i den där bubblan, skrämmer mig.

Min syster, ger mig hopp om världen.

Jag vill bara att det ska fortsätta så.